EU-domstolen har i dom av den 6 september 2012, mål nr C-324/11, uttalat sig i frågor om vilka krav som skall ställas på bevisningen i mål rörande osanna fakturor. I de mängder av mål med osanna fakturor som ingrediens utreder Skatteverket förhållandena hos den anlitade underentreprenören. Utredningarna ger ofta vid handen att underentreprenören varit oseriös och underlåtit att betala skatter och avgifter, underlåtit att deklarera samt saknar bokföring. Härefter presumeras att beställaren anlitat den oseriösa underentreprenören i syfte att avlöna egen svart arbetskraft samt egen penningtvätt. Skatteverket vägrar avdrag för ingående moms, påför arbetsgivaravgifter samt skattetillägg. Ofta medför Skatteverkets beslut en ekonomisk katastrof för beställaren. Förvaltningsrätter och Kammarrätter har visat stor förståelse för att Skatteverket inte kunnat utreda de faktiska förhållandena och därför genomgående gått på Skatteverkets linje.
För närvarande ligger ett antal mål rörande osanna fakturor i Högsta Förvaltningsdomstolen och rättsläget har därmed blivit ovisst.
Nu har EU-domstolen slagit fast att skatteverket på objektiva grunder måste styrka, att beställaren känt till att den för avdragsrätt åberopade transaktionen ingick i ett skatteundandragande som underentreprenören eller annan näringsidkare i ett tidigare led i leveranskedjan gjort sig skyldig till.
Domen måste betraktas som en motgång för Skatteverket som hittills agerat urskiljningslöst i sina påståenden om osanna fakturor. Dessvärre är det min bestämda uppfattning att ett stort antal människor redan blivit oskyldigt dömda.